Snuva

Jag gick upp ganska sent idag och skyndade mig för att hinna till öppna förskolan, men insåg ganska snart att vi inte kunde gå för att Moa har världens rinnsnuva. Tråkigt, jag hade verkligen sett fram emot att gå dit. Det är bara en gång i veckan, så man vill ju verkligen passa på. Det finns ju andra öppna förskolor, men de är så långt borta, och en grej med att gå här är ju att man kan lära känna folk i området. Men jag kanske tar mig iväg till någon annan öppen förskola i början av nästa vecka om Moa är frisk då, för jag tror att det är bra för henne. Hon behöver så otroligt mycket stimulans nu och de senaste dagarna har hon varit riktigt jobbig att ha och göra med. Hon kräver uppmärksamhet precis hela tiden och det är gnäll gnäll gnäll. Jag blir helt slut. Jag hoppas att det har med förkylningen att göra och att hon blir på bättre humör snart. Nu sover hon i alla fall.

Usch, jag börjar känna mig orolig för det där med den osymmetriska utvecklingen av hennes händer. Tänk om hon har någon hjärnskada eller nått sånt. Jag känner mig som världens sämsta för att inte jag har övat mer med henne att använda vänsterhanden, men det var för att jag tyckte att hon använde vänsterhanden bra, och jag trodde att det hade blivit bra. Men sjukgymnasten ser alltid sånt som man själv inte lägger märke till. Nu är det hårdträning som gäller. Moa fick lite ost- och brödbitar innan hon somnade, och jag tvingade henne att äta med vänster hand. Det gick bra. Först blev hon irriterad över att jag höll i hennes högerhand, men sen accepterade hon det. Jag ser ingen direkt skillnad i hur hon använder höger och vänster, förutom att hon använder höger lite mer, men nu ska jag inte låta mig luras av mina intryck utan köra hårt på att öva vänster. Hoppas hoppas att det ger resultat.