För att ta sig mellan city och vårt nya boende kan man åka pendeltåg, ett färdmedel som jag utnyttjat vid mycket få tillfällen innan vi flyttade hit. Att åka pendeltåg med barnvagn är jättesmidigt när det är de nya pendeltågen. De få gånger jag åkt pendeln hittills har det varit de nya tågen - tills idag. När jag skulle hem från stan kom det ett gammalt tåg. Dessa har två jättehöga trappsteg att ta sig upp på, vilket jag inte tyckte verkade helt lätt med barnvagnen. Jag åkte dessutom hem i rusningstid idag och det var packat med folk. Jag bestämde mig för att vänta till nästa tåg, det var ändå bara fem minuter dit. Nästa tåg visar sig dock också att vara ett gammalt tåg - attans. Jag bestämmer mig för att hoppa på. Att gå på tåget visar sig emellertid vara mycket lättare än jag trott. Jag känner mig mycket nöjd och det känns som om jag har vunnit en liten seger.
Jag tar dock ut segern i förskott visar det sig, för att komma av med vagnen var betydligt svårare. När jag ska gå av pendeln tar det ganska lång tid och ett tag tror jag inte att jag ska lyckas. Jag fastnar liksom med vagnen halvvägs ut och vet inte hur jag ska få ned vagnen på perrongen eftersom det är så långt dit. Det står tre män på perrongen och väntar på att jag ska gå av så att de ska få gå på. Ingången är så trång att de inte har någon möjlighet att komma in förrän jag har gått av med vagnen. Tror ni att någon enda av dessa tre personer bemödade sig att hjälpa mig av med vagnen, en gest som hade tagit dem cirka 2 sekunder?
(Rätt svar: nej. På något sätt lyckades jag dock baxa ut vagnen på egen hand. (Vad många dock det blev i det här inlägget!))
måndag 26 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar