Moa söker vänner på t-banan

Tidigare idag när jag åkte tunnelbana med Moa kom det in en pappa med ett barn i ungefär Moas ålder, några månader yngre kanske, och ställde barnvagnen bredvid Moas. Moa började direkt att kommunicera med det andra barnet. Hon snackade på oavbrutet de två stationerna de åkte med oss. Det andra barnet tittade storögt på Moa och skrattade ibland och slängde då och då en blick på sin pappa som om han undrade, vad sjutton snackar den där ungen om, jag fattar ingenting. Det var väldigt gulligt att bevittna i alla fall. Barnen sträckte dessutom ut händerna mot varandra och nuddade vid varandras händer ett par gånger. Sött!