Klagosång

Mår inte alls bra. Fruktansvärt trött och har ont i huvudet sedan flera dagar tillbaka. Kan inte sova på nätterna. Blä! Igår var jag hos läkaren och kollade livmodertappen och den hade inte förändrats sedan förra gången, för två veckor sedan - skönt. Hon sjukskrev mig på halvtid för att hon tyckte det var viktigt att jag vilade mycket. Jag hade ändå inte tänkt jobba, men det är skönt att ha papper på att jag ska ta det lugnt. Kommer nog inte få några pengar dock för jag har inte tagit ut någon föräldrapenning de senaste månaderna. Är rädd för Försäkringskassan, fattar inte alla deras regler. Vet att jag inte har nån sgi längre, men vet inte riktigt vad det innebär. Får ångest av att tänka på det där. Usch och fy, just nu känns det inge vidare. Hade sett fram emot den här tiden när maken skulle vara föräldraledig och jag skulle få lite tid för mig själv, men nu verkar det som om den tiden kommer gå åt till att sitta i soffan och må skit. Men förhoppningsvis mår jag bättre snart. Jag var hos barnmorskan idag och hon tog lite prover som alla var jättebra, bra järnvärde och lite lågt blodtryck men ändå normalt. Hon trodde att jag kanske mådde dåligt för att jag har oroat mig så mycket på sistone och jag tror att hon kan ha rätt. Förhoppningsvis kan jag slappna av mer nu när maken har hand om Moa och jag har fått reda på att livmodertappen inte hade ändrat sig på två veckor. Nu är jag i vecka 30+3 och jag känner mig mer och mer trygg med att det kommer att gå bra. Längtar efter att få träffa den lilla tjejen (eller är det kanske en kille...?) i magen, fast förhoppningsvis dröjer det ett litet tag till.