torsdag 29 januari 2009
Viktproblem
En grej som oroar mig mycket är att Moa inte verkar ha gått upp i vikt eller vuxit på längden på ett tag. Vi tycker att hon har ätit väldigt bra den senaste tiden och att hon, innan hon blev sjuk, hade lagt på sig en del. När vi var på sjukhuset förra veckan vägde de henne och hon vägde bara 7,9 kilo, dvs mindre än hon gjorde i september! Nu hade hon ju inte ätit något på flera dagar, men frågan är hur mycket hon hade gått ned och hur mycket hon vägde innan hon blev sjuk. Vi hade inte vägt henne sedan mitten av november och då vägde hon 8,3 kg. Vi ska till bvc om två veckor. Jag hoppas verkligen att hon har lagt på sig en del då. Hon äter jättebra nu och har god aptit, men inte vet jag, andra barn kanske äter ännu mer.
Dans
En ganska ny grej Moa har börjat med är att hon dansar när viss, svängig musik spelas. Det ser så himla sött ut! Hon har tre moves: stå upp och gunga från sida till sida, knixa med knäna och studsa upp och ned, och headbanging (kan även utföras sittande).
Kämpar på
Jaha, dagarna rullar på. Jag försöker plugga så mycket som möjligt om dagarna, men man hinner ju inte sådär jättemycket. Igår sov Moa över tre timmar på eftermiddagen, och jag fick jättemycket gjort, men sen kunde hon ju inte somna på kvällen i stället. Hon somnade efter elva nån gång tror jag, och nu när klockan snart är nio sover hon fortfarande.
Moa kämpar på med sitt gående. Fortfarande är hon ganska osäker och går långsamt och staplande och ramlar på rumpan ibland, men det går framåt. Hon har blivit mer och mer bestämd och vet vad hon vill, och blir skitsur när hon inte får det. Det är mycket nejnejnejnejnej...
Nu vaknade hon visst. Ska göra i ordning hennes frukost, som numer består av havregrynsgröt och päronpuré.
Moa kämpar på med sitt gående. Fortfarande är hon ganska osäker och går långsamt och staplande och ramlar på rumpan ibland, men det går framåt. Hon har blivit mer och mer bestämd och vet vad hon vill, och blir skitsur när hon inte får det. Det är mycket nejnejnejnejnej...
Nu vaknade hon visst. Ska göra i ordning hennes frukost, som numer består av havregrynsgröt och päronpuré.
lördag 24 januari 2009
Mentalt slut
Puh, vilken pärs! Bara för att jag var så överraskad av hur fort det gick på akuten i onsdags så ville tydligen verkligheten visa hur det egentligen går till på akuten.
Moa blev inte bättre utan fortsatte att spy upp allt, och på torsdagsförmiddagen åkte vi tillbaka till närakuten vid Astrid Lindgrens sjukhus (som drivs av Cityakuten). Vi kom dit vid 10.30. Där fick vi hyfsat snabbt träffa en läkare som tyckte vi skulle göra ett ytterligare lavemang. Han tyckte också att vi absolut måste få träffa en läkare som kunde göra en grundlig utredning av varför Moa har så mycket problem med sin mage (hård), till skillnad från läkaren i onsdags som bara avfärdade problemen som "en kostfråga".
Vi fick vänta ganska länge på att få träffa sjuksköterskan som skulle göra lavemanget. Det kom inte ut nått mer med hjälp av det och läkaren skrev en remiss till den vanliga akuten på Astrid Lindgren. Men först skulle vi upp till röntgen för att röntga Moas mage. Vid strax före kl 15 kom vi till röntgen. Där tog de några bilder och sen fick vi vänta ganska länge för att de skulle kolla att bilderna blev bra.
Vid nån gång mellan 16 och 16.30 anmälde vi oss på akuten. Där fick vi vänta i väntrummet i cirka fyra timmar innan vi blev uppropade och fick komma in till ett rum där vi skulle vänta på läkaren. Där fick vi vänta i ytterligare två timmar. Sen kom läkaren och en massa sjuksköterskor i olika omgångar och tog en massa olika prover och sånt. Läkaren beslutade att Moa skulle vara kvar över natten för observation. Hon skulle fasta och fick näringsdropp under natten. Hon sa att problemen kunde vara på grund av ett virus eller kanske någon förträngning i tarmen.
Vi blev uppskickade till en avdelning där vi blev visade till ett rum som vi skulle dela med en annan familj. Sen fick vi komma in i ett annat rum där droppet skulle kopplas på. Medan vi var där ringde läkaren och sa att vi skulle till en annan avdelning i stället som var för barn som hade infektioner ifall det nu skulle vara ett virus. På den avdelningen vi var nu fick det inte vara några barn som kunde smitta de andra. (Därför fattar jag inte varför de skickade dit oss från början.)
Vi fick komma till den andra avdelningen där vi fick ett eget rum. Egentligen fick bara en förälder sova kvar, men de gjorde ett undantag eftersom klockan var så mycket. Jag tror den var runt ett. Vi fick lite te och mackor vilket satt väldigt fint just då.
När vi skulle lägga Moa började hon plötsligt skrika och kråma sig och det verkade som om hon hade jätteont. Jag blev väldigt orolig, särskilt som sjuksköterskan på avdelningen innan pratat om att det eventuellt skulle kunna vara tarmvred. Jag hade självklart råkat läsa en artikel om en liten treåring som dött av tarmvred precis innan vi åkte in till akuten, så jag kunde inte sluta tänka på det. Efter ett tag lugnade hon ned sig och somnade ganska snabbt i sin säng.
Vid tvåtiden lade oss maken och jag för att sova. Det var en hård, smal säng och det var superobekvämt. Jag kunde inte somna trots att jag var galet trött, dels på grund av att det var obekvämt, dels på grund av oron. Nån gång under natten kom en läkare in och sa att vi inte behövde oroa oss för tarmvred, det var ingen risk för det. Efter det blev jag lite lugnare. Jag somnade och efter ett tag vaknar jag av att Moa skriker. Då är jag så trött att jag inte vet var jag ska ta vägen. Som tur är går maken upp och tar hand om Moa. Han lägger henne i vår säng och nu är vi alltså tre i en 90-säng. Moa ligger bredvid mig och maken ligger hopkurad nere vid fotändan. Moa sover bra men ingen av oss andra får väl så mycket sömn, fast jag sover ett tag på morgonen.
Ronden ska börja vid 9.30 och vi räknar väl att få träffa läkaren nån gång på förmiddagen, men vid 10-tiden kommer en läkare och säger att ronden kommer att ta lång tid för det är bara en överläkare där i stället för två och det är ovanligt många patienter. Sen väntar vi och väntar. Jag går och köper lite grejer på apoteket: schampo, tandborste, tandkräm, deo mm och vi duschar, käkar lite lunch, läser tidningar. Maken ringer massa jobbsamtal. Moa sover mest. Vid tolvtiden kommer en sköterska och säger att vi kan ge Moa lite välling så det gör vi. Hon dricker girigt och blir på betydligt bättre humör efter det en liten stund, sen somnar hon igen. Vid två kommer till slut läkarna. Vi får veta att de ska göra ett ultraljud på Moas mage och så ska de ta lite fler prover och sen får vi åka hem om de inte hittar något konstigt.
Efter några timmar får vi göra ultraljudet. De hittar inget konstigt. Sen tar de lite blodprov på Moa. Läkaren säger att Moa antagligen drabbats av magsjuka samtidigt som hon var förstoppad. Han skriver en remiss till vårt närsjukhus om fortsatt utredning av Moas magproblem och skriver ut Movicol som hon ska få i stället för lactulos eftersom det inte hjälpt.
Vid sjutiden på fredagskvällen var vi hemma igen. Idag har Moa mått mycket bättre. Hon är ungefär som vanligt. Hon har varit vaken sedan 8.30 i morse och inte sovit något på eftermiddagen. Hon tycker väl att hon sovit tillräckligt för ett tag framöver. Hon har fått behålla allt hon fått i sig hittills förutom en liten minispya i morse. Vi är försiktiga med vad vi ger henne för jag antar att hennes mage är väldigt känslig nu efter att inte ha ätit något annat än saft och vätskeersättning på flera dagar. Vi har gett henne låglaktos majsvälling, pärondricka och lite gröt. Det känns väldigt grymt för hon har varit jättearg över att hon inte fick äta samma mat som vi, men förhoppningsvis kan hon det snart.
Nu väntar vi bara på att något ska komma ut. Företrädesvis rätt väg den här gången. Hennes mage är väldigt uppsvullen, men läkarna sa att hennes mage nog kommer att ta lite tid på sig att bli normal igen efter förstoppningen och alla lavemang plus magsjukan.
Det är så otroligt skönt att se henne pigg igen i alla fall!
Moa blev inte bättre utan fortsatte att spy upp allt, och på torsdagsförmiddagen åkte vi tillbaka till närakuten vid Astrid Lindgrens sjukhus (som drivs av Cityakuten). Vi kom dit vid 10.30. Där fick vi hyfsat snabbt träffa en läkare som tyckte vi skulle göra ett ytterligare lavemang. Han tyckte också att vi absolut måste få träffa en läkare som kunde göra en grundlig utredning av varför Moa har så mycket problem med sin mage (hård), till skillnad från läkaren i onsdags som bara avfärdade problemen som "en kostfråga".
Vi fick vänta ganska länge på att få träffa sjuksköterskan som skulle göra lavemanget. Det kom inte ut nått mer med hjälp av det och läkaren skrev en remiss till den vanliga akuten på Astrid Lindgren. Men först skulle vi upp till röntgen för att röntga Moas mage. Vid strax före kl 15 kom vi till röntgen. Där tog de några bilder och sen fick vi vänta ganska länge för att de skulle kolla att bilderna blev bra.
Vid nån gång mellan 16 och 16.30 anmälde vi oss på akuten. Där fick vi vänta i väntrummet i cirka fyra timmar innan vi blev uppropade och fick komma in till ett rum där vi skulle vänta på läkaren. Där fick vi vänta i ytterligare två timmar. Sen kom läkaren och en massa sjuksköterskor i olika omgångar och tog en massa olika prover och sånt. Läkaren beslutade att Moa skulle vara kvar över natten för observation. Hon skulle fasta och fick näringsdropp under natten. Hon sa att problemen kunde vara på grund av ett virus eller kanske någon förträngning i tarmen.
Vi blev uppskickade till en avdelning där vi blev visade till ett rum som vi skulle dela med en annan familj. Sen fick vi komma in i ett annat rum där droppet skulle kopplas på. Medan vi var där ringde läkaren och sa att vi skulle till en annan avdelning i stället som var för barn som hade infektioner ifall det nu skulle vara ett virus. På den avdelningen vi var nu fick det inte vara några barn som kunde smitta de andra. (Därför fattar jag inte varför de skickade dit oss från början.)
Vi fick komma till den andra avdelningen där vi fick ett eget rum. Egentligen fick bara en förälder sova kvar, men de gjorde ett undantag eftersom klockan var så mycket. Jag tror den var runt ett. Vi fick lite te och mackor vilket satt väldigt fint just då.
När vi skulle lägga Moa började hon plötsligt skrika och kråma sig och det verkade som om hon hade jätteont. Jag blev väldigt orolig, särskilt som sjuksköterskan på avdelningen innan pratat om att det eventuellt skulle kunna vara tarmvred. Jag hade självklart råkat läsa en artikel om en liten treåring som dött av tarmvred precis innan vi åkte in till akuten, så jag kunde inte sluta tänka på det. Efter ett tag lugnade hon ned sig och somnade ganska snabbt i sin säng.
Vid tvåtiden lade oss maken och jag för att sova. Det var en hård, smal säng och det var superobekvämt. Jag kunde inte somna trots att jag var galet trött, dels på grund av att det var obekvämt, dels på grund av oron. Nån gång under natten kom en läkare in och sa att vi inte behövde oroa oss för tarmvred, det var ingen risk för det. Efter det blev jag lite lugnare. Jag somnade och efter ett tag vaknar jag av att Moa skriker. Då är jag så trött att jag inte vet var jag ska ta vägen. Som tur är går maken upp och tar hand om Moa. Han lägger henne i vår säng och nu är vi alltså tre i en 90-säng. Moa ligger bredvid mig och maken ligger hopkurad nere vid fotändan. Moa sover bra men ingen av oss andra får väl så mycket sömn, fast jag sover ett tag på morgonen.
Ronden ska börja vid 9.30 och vi räknar väl att få träffa läkaren nån gång på förmiddagen, men vid 10-tiden kommer en läkare och säger att ronden kommer att ta lång tid för det är bara en överläkare där i stället för två och det är ovanligt många patienter. Sen väntar vi och väntar. Jag går och köper lite grejer på apoteket: schampo, tandborste, tandkräm, deo mm och vi duschar, käkar lite lunch, läser tidningar. Maken ringer massa jobbsamtal. Moa sover mest. Vid tolvtiden kommer en sköterska och säger att vi kan ge Moa lite välling så det gör vi. Hon dricker girigt och blir på betydligt bättre humör efter det en liten stund, sen somnar hon igen. Vid två kommer till slut läkarna. Vi får veta att de ska göra ett ultraljud på Moas mage och så ska de ta lite fler prover och sen får vi åka hem om de inte hittar något konstigt.
Efter några timmar får vi göra ultraljudet. De hittar inget konstigt. Sen tar de lite blodprov på Moa. Läkaren säger att Moa antagligen drabbats av magsjuka samtidigt som hon var förstoppad. Han skriver en remiss till vårt närsjukhus om fortsatt utredning av Moas magproblem och skriver ut Movicol som hon ska få i stället för lactulos eftersom det inte hjälpt.
Vid sjutiden på fredagskvällen var vi hemma igen. Idag har Moa mått mycket bättre. Hon är ungefär som vanligt. Hon har varit vaken sedan 8.30 i morse och inte sovit något på eftermiddagen. Hon tycker väl att hon sovit tillräckligt för ett tag framöver. Hon har fått behålla allt hon fått i sig hittills förutom en liten minispya i morse. Vi är försiktiga med vad vi ger henne för jag antar att hennes mage är väldigt känslig nu efter att inte ha ätit något annat än saft och vätskeersättning på flera dagar. Vi har gett henne låglaktos majsvälling, pärondricka och lite gröt. Det känns väldigt grymt för hon har varit jättearg över att hon inte fick äta samma mat som vi, men förhoppningsvis kan hon det snart.
Nu väntar vi bara på att något ska komma ut. Företrädesvis rätt väg den här gången. Hennes mage är väldigt uppsvullen, men läkarna sa att hennes mage nog kommer att ta lite tid på sig att bli normal igen efter förstoppningen och alla lavemang plus magsjukan.
Det är så otroligt skönt att se henne pigg igen i alla fall!
onsdag 21 januari 2009
Första akutbesöket avklarat
Jaha, nu har vi varit på Astrid Lindgrens barnsjukhus med Moa. Jag är förvånad över hur snabbt det gick faktiskt. Hoppas att det blir bättre nu!
Jag kom iväg på föreläsningen mitt på dan. Det kändes inte bra att lämna Moa, men svärmor försäkrade att hon kunde hantera situationen. När jag kom tillbaka berättade hon att Moa mest sovit, varit vaken knappt en timme och då hade hon vägrat dricka något över huvud taget och varit väldigt slö. Jag bestämde mig för att ta med henne till läkare. Jag hade under dagen börjat omvärdera det här med förstoppningen igen och började mer och mer avfärda det här med magsjuka, jag tyckte det var för mycket som inte stämde. Jag ringde sjukvårdsupplysningen igen och sjuksköterskan jag pratade verkade inne på min linje och rådde mig att åka till Astrid Lindgren. Jag och svärmor tog bilen dit och först gick vi till vanliga akuten, men vi blev hänvisade till närakuten precis intill i stort sett. När jag förklarade problemet för sjuksköterskan i receptionen trodde hon att vi kanske inte fått ut allt med lavemanget igår och hon sa att hon skulle göra ett nytt på en gång medan vi väntade på läkare. Vi fick komma in i ett rum nästan på en gång, jag hann knappt ringa maken och berätta läget. Hon gav ett lavemang och sa att hon knappt fick in slangen för det var så hårt. Sen fick Moa ligga och vänta och efter ett tag började det hända grejer i blöjan. (Den svämmade över...) Vid det här laget hade även maken kommit.
Efter ett tag kom sjuksköterskan in igen och kollade läget. Hon sa att vi kunde byta blöja, men att det nog skulle komma mer. Det gjorde det dock inte. Sen skulle vi vänta på läkaren. Hon sa att de hade väntetider på minst 1,5 h. Jag uppfattade det som att vi skulle få vänta så länge på läkaren. Jag var väldigt hungrig och gick iväg till cafeterian och köpte en sallad. Jag hade precis kommit tillbaka och börjat packa upp salladen så kom läkaren. Hon kände på Moas mage och sa att den kändes bra och så gav hon oss en massa kostråd. De flesta helt motsatta till de vi fått på bvc förut. Suck. Vi frågade om det inte kunde vara nått annat tex att hon är allergisk mot nått, men läkaren trodde inte det. Nu ska vi följa de här råden slaviskt och hoppas att det hjälper. Vi ska bla byta ut vällingen mot mjölkfri välling och utesluta mjölkprodukter helt (vilket vi redan börjat med delvis, men inte vällingen).
Vi kom till sjukhuset strax efter 17.30 och var därifrån innan 19.30. Jag hade räknat med att det skulle ta mycket längre tid, så jag var verkligen positivt överraskad. Dessutom tillbringade vi ingen tid i väntrummet utan fick komma in och få hjälp på en gång, och sen var vi i det rummet hela tiden medan vi väntade på läkaren och under den tiden verkade ju lavemanget, så det blev inte en massa väntetid då man bara satt och väntade. Jag är mycket positivt överraskad för jag tycker man hör hela tiden om vilka köer det är på akuterna.
Jag är i alla fall väldigt glad att vi åkte in och förhoppningsvis fått tillräckligt med hjälp. Jag frågade hur man kan veta om allt som fastnat kommit ut och det sa läkaren att det kan man inte veta, men sa att vi skulle ge så mycket lösande saker som möjligt, katrinplommon, pärondryck eller -mos, messmör mm och om det inte blir bättre får vi komma in igen.
När vi kom hem gav jag Moa katrinplommonjuice som hon bälgade i sig och lite kiwi. Hon kräktes ganska snart därefter. Jag tänkte att hon kanske drack lite för fort så där på fastande mage och försökte få henne att ta några klunkar i taget och vänta emellan, men det var så svårt att inte ge henne när hon sträckte sig efter flaskan och gnydde. Det var i alla fall skönt att se henne så beslutsam och irriterad över att hon inte fick som hom ville, och att hon inte var helt slö och apatisk. Till slut hade hon fått i sig en hel del till och jag trodde nästan att hon skulle få behållade det, men medan jag pratade i telefon och Moa satt i mitt knä så började hon att kräkas, och inte så lite heller. Hoppas att hon fick behålla lite i alla fall. Till slut gav vi henne vätskeersättning som vi hade köpt igår, men som vi aldrig använde då. Den fick hon behålla i alla fall. Sen somnade hon i mitt knä och jag lade henne i sängen.
Hoppas att det går bättre i morgon. Undrar om hon kräks för att hon inte har ätit och knappt druckit nått på så länge eller om hon fortfarande är förstoppad långt uppe i tarmen. Hoppas hoppas att det blir bättre i morgon så vi slipper åka in i morgon igen. Stackars lilla vännen!
Jag kom iväg på föreläsningen mitt på dan. Det kändes inte bra att lämna Moa, men svärmor försäkrade att hon kunde hantera situationen. När jag kom tillbaka berättade hon att Moa mest sovit, varit vaken knappt en timme och då hade hon vägrat dricka något över huvud taget och varit väldigt slö. Jag bestämde mig för att ta med henne till läkare. Jag hade under dagen börjat omvärdera det här med förstoppningen igen och började mer och mer avfärda det här med magsjuka, jag tyckte det var för mycket som inte stämde. Jag ringde sjukvårdsupplysningen igen och sjuksköterskan jag pratade verkade inne på min linje och rådde mig att åka till Astrid Lindgren. Jag och svärmor tog bilen dit och först gick vi till vanliga akuten, men vi blev hänvisade till närakuten precis intill i stort sett. När jag förklarade problemet för sjuksköterskan i receptionen trodde hon att vi kanske inte fått ut allt med lavemanget igår och hon sa att hon skulle göra ett nytt på en gång medan vi väntade på läkare. Vi fick komma in i ett rum nästan på en gång, jag hann knappt ringa maken och berätta läget. Hon gav ett lavemang och sa att hon knappt fick in slangen för det var så hårt. Sen fick Moa ligga och vänta och efter ett tag började det hända grejer i blöjan. (Den svämmade över...) Vid det här laget hade även maken kommit.
Efter ett tag kom sjuksköterskan in igen och kollade läget. Hon sa att vi kunde byta blöja, men att det nog skulle komma mer. Det gjorde det dock inte. Sen skulle vi vänta på läkaren. Hon sa att de hade väntetider på minst 1,5 h. Jag uppfattade det som att vi skulle få vänta så länge på läkaren. Jag var väldigt hungrig och gick iväg till cafeterian och köpte en sallad. Jag hade precis kommit tillbaka och börjat packa upp salladen så kom läkaren. Hon kände på Moas mage och sa att den kändes bra och så gav hon oss en massa kostråd. De flesta helt motsatta till de vi fått på bvc förut. Suck. Vi frågade om det inte kunde vara nått annat tex att hon är allergisk mot nått, men läkaren trodde inte det. Nu ska vi följa de här råden slaviskt och hoppas att det hjälper. Vi ska bla byta ut vällingen mot mjölkfri välling och utesluta mjölkprodukter helt (vilket vi redan börjat med delvis, men inte vällingen).
Vi kom till sjukhuset strax efter 17.30 och var därifrån innan 19.30. Jag hade räknat med att det skulle ta mycket längre tid, så jag var verkligen positivt överraskad. Dessutom tillbringade vi ingen tid i väntrummet utan fick komma in och få hjälp på en gång, och sen var vi i det rummet hela tiden medan vi väntade på läkaren och under den tiden verkade ju lavemanget, så det blev inte en massa väntetid då man bara satt och väntade. Jag är mycket positivt överraskad för jag tycker man hör hela tiden om vilka köer det är på akuterna.
Jag är i alla fall väldigt glad att vi åkte in och förhoppningsvis fått tillräckligt med hjälp. Jag frågade hur man kan veta om allt som fastnat kommit ut och det sa läkaren att det kan man inte veta, men sa att vi skulle ge så mycket lösande saker som möjligt, katrinplommon, pärondryck eller -mos, messmör mm och om det inte blir bättre får vi komma in igen.
När vi kom hem gav jag Moa katrinplommonjuice som hon bälgade i sig och lite kiwi. Hon kräktes ganska snart därefter. Jag tänkte att hon kanske drack lite för fort så där på fastande mage och försökte få henne att ta några klunkar i taget och vänta emellan, men det var så svårt att inte ge henne när hon sträckte sig efter flaskan och gnydde. Det var i alla fall skönt att se henne så beslutsam och irriterad över att hon inte fick som hom ville, och att hon inte var helt slö och apatisk. Till slut hade hon fått i sig en hel del till och jag trodde nästan att hon skulle få behållade det, men medan jag pratade i telefon och Moa satt i mitt knä så började hon att kräkas, och inte så lite heller. Hoppas att hon fick behålla lite i alla fall. Till slut gav vi henne vätskeersättning som vi hade köpt igår, men som vi aldrig använde då. Den fick hon behålla i alla fall. Sen somnade hon i mitt knä och jag lade henne i sängen.
Hoppas att det går bättre i morgon. Undrar om hon kräks för att hon inte har ätit och knappt druckit nått på så länge eller om hon fortfarande är förstoppad långt uppe i tarmen. Hoppas hoppas att det blir bättre i morgon så vi slipper åka in i morgon igen. Stackars lilla vännen!
Vilken skit
Fy vad hemskt det är när ens barn mår dåligt! Man känner sig så maktlös. Moa sov i stort sett hela dan igår och åt och drack nästan ingenting. Hon kräktes totalt fem eller sex gånger. Jag var först i kontakt med bvc, men kände inte att det gav nånting. Senare vid sjutiden ringde jag sjukvårdsupplysningen som tyckte att jag skulle väcka Moa för att få i henne vätska och om hon inte hade druckit och kissat inom två timmar skulle jag ringa igen. Dessutom tyckte hon att jag kunde ge ett lavemang mot förstoppningen. Jag tog upp Moa och först ville hon absolut inte dricka något, men efter att hennes pappa, som äntligen hade kommit hem, mer eller mindre tvingat i henne en nappflaska med fläderdricka i munnen så drack hon girigt cirka en deciliter. Vi avvaktade och hon verkade få behålla den vätskan. Sen gav vi lite till. Moa var jätteledsen och grät och grät och ville bara lägga sig, men vi ville se till att hon fick i sig ordentligt med vätska först. Efter ett tag försökte vi med lite majsvälling, men den kom upp ganska snabbt.
Mina föräldrar kom förbi strax efter att jag hade ringt sjukvårdsupplysningen. Jag hade tidigare ringt min pappa för jag behövde prata av mig lite och han insisterade på att de skulle komma. De åkte sen och köpte ett lavemang. Senare gav vi det till Moa, stackarn, men vi fick ut flera stenhårda jätteklumpar så det var nog bra att vi gav det. Jag var lite osäker på om kräkningarna kunde ha med förstoppningen att göra, men hon har fortsatt att kräkas sen dess, så det är väl antagligen magsjuka, men det känns skönt att kunna utesluta det i alla fall. Dessutom har hon en tand i överkäken på gång och det kan ju tydligen också påverka lite allt möjligt. Tycker det är så konstigt att hon kräktes i söndags och sen inget i måndags och sen massor igår igen, men det kan kanske vara så. Tydligen.
Idag har jag en jätteviktig obligatorisk föreläsning klockan ett. Det är meningen att Moas farmor ska komma hit, men det känns inte så bra att lämna henne med Moa så länge (fyra timmar) om hon ska vara så här dålig. Om hon bara sover är det väl inte så jobbigt i och för sig, men om hon håller på och kräks och så. Plus att svärmor kan bli smittad. Usch, vet inte hur vi ska göra. Hon kommer säkert att erbjuda sig att komma i vilket fall.
Mina föräldrar kom förbi strax efter att jag hade ringt sjukvårdsupplysningen. Jag hade tidigare ringt min pappa för jag behövde prata av mig lite och han insisterade på att de skulle komma. De åkte sen och köpte ett lavemang. Senare gav vi det till Moa, stackarn, men vi fick ut flera stenhårda jätteklumpar så det var nog bra att vi gav det. Jag var lite osäker på om kräkningarna kunde ha med förstoppningen att göra, men hon har fortsatt att kräkas sen dess, så det är väl antagligen magsjuka, men det känns skönt att kunna utesluta det i alla fall. Dessutom har hon en tand i överkäken på gång och det kan ju tydligen också påverka lite allt möjligt. Tycker det är så konstigt att hon kräktes i söndags och sen inget i måndags och sen massor igår igen, men det kan kanske vara så. Tydligen.
Idag har jag en jätteviktig obligatorisk föreläsning klockan ett. Det är meningen att Moas farmor ska komma hit, men det känns inte så bra att lämna henne med Moa så länge (fyra timmar) om hon ska vara så här dålig. Om hon bara sover är det väl inte så jobbigt i och för sig, men om hon håller på och kräks och så. Plus att svärmor kan bli smittad. Usch, vet inte hur vi ska göra. Hon kommer säkert att erbjuda sig att komma i vilket fall.
tisdag 20 januari 2009
Sjuk dotter
Usch, lilla Moa är sjuk. Det började i söndags med att hon var jättehängig och grinig. Hon sov en lång stund på eftermiddagen och blev varmare och varmare, till slut var hon helt kokhet och låg i sängen och gnydde och rörde sig fram och tillbaka. När jag lyfte upp henne för att försöka få i henne välling kaskadkräktes hon typ fem gånger på raken. Sen sov hon hela natten. På morgonen igår verkade hon piggare och drack välling och åt helt okej till lunch. Hon var tröttare än vanligt och sov en del, men verkade ändå på bättringsvägen och hade ingen feber. På kvällen hade jag en föreläsning och maken kom hem tidigare från jobbet och arbetade hemifrån. Moas farmor skulle egentligen ha varit barnvakt, men vi ville inte lämna bort henne när hon var dålig. När jag kom hem berättar maken att Moa varken har ätit nån middag eller druckit nån välling. Hon ligger och sover när jag kommer hem (vid strax före åtta) och sover sedan hela natten. Idag har hon varit jättedålig. Det enda hon har fått i sig är några klunkar välling och några klunkar vatten. Hon har kräkts två gånger, med flera hulkningar per gång. Hon har sovit större delen av dagen. Dessutom verkar hon helt förstoppad. Hon pressar, men det kommer inget. Ingen feber dock. Jag pratade med bvc tidigare, men jag blev inte mycket klokare av det. Ska avvakta lite och se om jag kan få i henne lite välling när hon vaknar. Så svårt att veta hur länge man ska avvakta innan man går till läkaren tycker jag.
lördag 17 januari 2009
Läkarbesök och våren
Jag var på läkarbesök i torsdags. Läkaren gjorde ultraljud och kollade min livmodertapp och konstaterade att den såg bra ut. Sen gav hon mig en massa förhållningsorder: jag fick inte gå några långpromenader, inga långa shoppingturer, absolut inte stressa, inte vistas i stressiga miljöer mm. Jag blev lite ställd, för jag hade fattat det som att OM hon hittade någon förändring av livmodertappen så skulle jag få såna förhållningsorder, men tydligen så skulle jag vara jätteförsiktig i alla fall, i förebyggande syfte. Det känns lite jobbigt. Hon sa också att de är väldigt generösa med att sjukskriva i sådana här lägen.
Min plan för våren är att jag ska plugga några kurser på universitetet, förmodligen tre fempoängskurser, och arbeta lite med mitt företag. Jag tror dock inte att jag kommer att kunna få så många uppdrag på grund av att marknaden för det jag håller på med har förändrats medan jag varit föräldraledig (och det är också anledningen till att jag varit föräldraledig så länge, jag hade egentligen tänkt byta av med maken mycket tidigare), och därför hade jag tänkt plugga lite också. Först var det tänkt att maken skulle vara föräldraledig efter jul, men hans projekt han håller på med drar ut på tiden hela tiden och nu verkar det vara mars som gäller. Fram tills dess tänkte jag försöka ta till vara på varje möjlig stund att plugga och sedan börja jobba också. Ekonomiskt skulle det nog vara bättre för mig att bli sjukskriven, eftersom jag inte räknar med att dra in några större summor i vår, men jag har verkligen ingen lust med det. Jag vill göra nånting eget innan jag är föräldraledig ännu en gång. Sen hoppas jag att vi kan dela upp nästa föräldraledighet mer lika, men det beror mycket på om jag lyckas hitta ett jobb. Ångest.
Min plan för våren är att jag ska plugga några kurser på universitetet, förmodligen tre fempoängskurser, och arbeta lite med mitt företag. Jag tror dock inte att jag kommer att kunna få så många uppdrag på grund av att marknaden för det jag håller på med har förändrats medan jag varit föräldraledig (och det är också anledningen till att jag varit föräldraledig så länge, jag hade egentligen tänkt byta av med maken mycket tidigare), och därför hade jag tänkt plugga lite också. Först var det tänkt att maken skulle vara föräldraledig efter jul, men hans projekt han håller på med drar ut på tiden hela tiden och nu verkar det vara mars som gäller. Fram tills dess tänkte jag försöka ta till vara på varje möjlig stund att plugga och sedan börja jobba också. Ekonomiskt skulle det nog vara bättre för mig att bli sjukskriven, eftersom jag inte räknar med att dra in några större summor i vår, men jag har verkligen ingen lust med det. Jag vill göra nånting eget innan jag är föräldraledig ännu en gång. Sen hoppas jag att vi kan dela upp nästa föräldraledighet mer lika, men det beror mycket på om jag lyckas hitta ett jobb. Ångest.
Nytt
Moas senaste grej är att dra mig eller sin pappa i håret när hon tycker att vi har sovit tillräckligt länge och ska gå upp och göra välling åt henne. Oftast är det pappan som får sig en omgång, men idag var det mig hon drog upp vid 8.15.
En annan grej är att hon gillar att dra på saker på händerna; förutom vantar av olika storlek så är det skor och moccasiner. Hon gillar också att dra på sig armband, hårsnoddar, klockor, ja allt som går att trä över handen.
Hon har också börjat säga "ija" eller något liknande jätteofta. Jag kan för mitt liv inte begripa vad hon kan mena med det.
Igår fick Moa kallelse till tandläkaren. Känns ganska roligt att hon ska gå dit med sina två små minitänder. Fast jag antar att det inte är främst för att leta karies som man går dit utan att det är mer typ information för föräldrarna.
En annan grej är att hon gillar att dra på saker på händerna; förutom vantar av olika storlek så är det skor och moccasiner. Hon gillar också att dra på sig armband, hårsnoddar, klockor, ja allt som går att trä över handen.
Hon har också börjat säga "ija" eller något liknande jätteofta. Jag kan för mitt liv inte begripa vad hon kan mena med det.
Igår fick Moa kallelse till tandläkaren. Känns ganska roligt att hon ska gå dit med sina två små minitänder. Fast jag antar att det inte är främst för att leta karies som man går dit utan att det är mer typ information för föräldrarna.
tisdag 13 januari 2009
Hjälp
Varje gång jag tar på Moa overallen och alla andra attiraljer som behövs för att gå ut tänker jag på att nästa vinter kommer det att vara två ungar att klä på!
måndag 12 januari 2009
Ny vecka - nya tag
Måndag igen. Som ofta på måndagar har jag fått mycket gjort här hemma, städat och fixat. Målat en liten väggsnutt där vi hade tagit bort några vägghyllor, omorganiserat lite i köksskåpen och gjort plats för återvinningskassar mm. Känns himla bra. I veckan har jag ett läkarbesök och en kompislunch inplanerat än så länge, och i morgon tänkte jag gå till öppna förskolan.
Helgen var bra med bio och middag med två kompisar i lördags. Vi såg Vicky Cristina Barcelona, som var ganska trevlig. Inte det bästa jag sett, men ändå underhållande. Igår hade vi fixardag här hemma och slutförde det vi inte hann förra veckan: satte fast bokhyllor i väggen, satte upp en gardinstång och gardin i Moas rum, satte upp lite krokar mm.
Moas rum börjar bli riktigt mysigt nu. Hon har börjat vara där en del och leka (= sprida ut leksaker och böcker på golvet) och vi har ordnat en mysig hörna för henne med ett fårskinn och ett gäng kuddar där hon gillar att sitta (och riva ned böcker från bokhyllan).
Helgen var bra med bio och middag med två kompisar i lördags. Vi såg Vicky Cristina Barcelona, som var ganska trevlig. Inte det bästa jag sett, men ändå underhållande. Igår hade vi fixardag här hemma och slutförde det vi inte hann förra veckan: satte fast bokhyllor i väggen, satte upp en gardinstång och gardin i Moas rum, satte upp lite krokar mm.
Moas rum börjar bli riktigt mysigt nu. Hon har börjat vara där en del och leka (= sprida ut leksaker och böcker på golvet) och vi har ordnat en mysig hörna för henne med ett fårskinn och ett gäng kuddar där hon gillar att sitta (och riva ned böcker från bokhyllan).
fredag 9 januari 2009
Matvrak
Den senaste tiden har Moa ätit väldigt bra. Hon äter mycket och gillar nästan allt. En del saker äter hon glatt en gång medans hon spottar ut det en annan. Men det vi märkt att hon konsekvent ratar är melon (honungs-, nät- och galia) och ananas. Hårda, svårttuggade saker gillar hon ju inte av naturliga skäl. Hon tuggar ett tag, men spottar ut sen. Det hon älskar är kiwi, klementin, tomat.
Jag är väldigt nyfiken på vad hon väger just nu, men jag orkar aldrig ta mig förbi BVC för att väga. Det känns inte som att hon har vuxit så mycket på längden dock, jag tycker byxorna sitter likadant som de gjort länge nu.
Jag är väldigt nyfiken på vad hon väger just nu, men jag orkar aldrig ta mig förbi BVC för att väga. Det känns inte som att hon har vuxit så mycket på längden dock, jag tycker byxorna sitter likadant som de gjort länge nu.
Förståelse
Även om Moa inte säger så många ord än så märker man att hon förstår väldigt mycket. Det är verkligen häftigt. Det är så mycket lättare att kommunicera med henne nu. Hon är ganska bra på att göra sig förstådd med gester och genom att peka på saker hon vill ha.
Hon kan numer även peka ut en hel del kroppsdelar: näsa, öra, mun, tänder, öga, mage... När man säger borsta tänderna för hon in pekfingret i munnen och börjar gnugga sina två små tänder i underkäken (de enda hon fortfarande har fått) med det.
Hon kan numer även peka ut en hel del kroppsdelar: näsa, öra, mun, tänder, öga, mage... När man säger borsta tänderna för hon in pekfingret i munnen och börjar gnugga sina två små tänder i underkäken (de enda hon fortfarande har fått) med det.
Gårapport
Moas gående går framåt. Hon är väldigt försiktig och känner in balansen efter varje steg, och helst håller hon i sig i väggen eller något annat, men det går bättre och bättre. Rekordet hittills är 30 steg (cirka) i rad utan att hålla i sig, men oftast går hon bara kortare sträckor innan hon sätter sig ned eller tar tag i något.
torsdag 8 januari 2009
Sömnlöst
Efter en bra natt där Moa sov hela natten för en gångs skull hade vi den sämsta natten på bra länge i natt. Moa vaknade redan vid två och jag tog upp henne i vår säng, men hon fick inte ro utan höll på och rörde sig och bökade nästan konstant. Vid 4.30 gick jag slutligen upp efter att bara ha sovit i korta perioder och gjorde välling. Efter det somnade hon direkt. Jag ångrade bittert att jag inte gått upp och gjort det tidigare. Ny natt nu. Hur ska det gå...
UL
Rutinultraljud idag. Allting såg bra ut, puh! Med stor sannolikhet kommer Moa att få en lillasyster i vår. Känns otroligt skönt just nu. Bf är den 31 maj.
onsdag 7 januari 2009
Sparkar
I förrgår kände jag krabaten i magen sparka ordentligt för första gången. Jag har känt rörelser förut, men bara som lite otydligt bubbel, men nu var det tydliga sparkar som man kände även utanpå magen. Igår sparkade det som sjutton och även maken lyckades känna en massa sparkar. Det börjar kännas verkligare nu. I morgon ska vi på rutinultraljudet. Jag är ganska nervös, hoppas att allt ser bra ut! Jag hoppas också att vi ska få reda på kön, är så nyfiken! Och det är lättare att bara behöva komma på namn till ett kön... *lat*
Sova hela natten
Idag sov Moa hela natten i sin egen säng. Det är inte så ofta hon gör det. Oftast vaknar hon nån gång mellan 4 och 6 och vill upp i vår säng. Då har hon ställt sig upp i sin säng och står liksom och hoppar för att hon vill komma upp. Då lyfter jag upp henne och hon brukar somna om med en gång. Jag också oftast, om jag inte är stressad över nångting som jag börjar ligga och fundera på.
Jag tycker det här funkar jättebra och vi får alla en bra sömn. Att flytta in Moas säng till hennes rum verkar bara bökigt. Att behöva gå upp och hela vägen bort till hennes rum när hon vaknar skulle vara superjobbigt tycker jag. Dessutom är jag rädd att jag inte skulle höra henne om hon skrek. Men om fem månader om allt går som det ska, så kommer det ju en till liten krabat och att ha två barn i vårt sovrum är kanske inte så lyckat. Jaja, det får bli som det blir.
Jag tycker det här funkar jättebra och vi får alla en bra sömn. Att flytta in Moas säng till hennes rum verkar bara bökigt. Att behöva gå upp och hela vägen bort till hennes rum när hon vaknar skulle vara superjobbigt tycker jag. Dessutom är jag rädd att jag inte skulle höra henne om hon skrek. Men om fem månader om allt går som det ska, så kommer det ju en till liten krabat och att ha två barn i vårt sovrum är kanske inte så lyckat. Jaja, det får bli som det blir.
Fixa hemma
Så var vi tillbaka i vardagen igen. Maken jobbar idag efter ett långt jullov. Till skillnad från Linda Skugge känner jag mig alltid lite nere dessa dagar. Fast det kanske bara är för att jag inte har nått jobb...
Vi kom i alla fall iväg till Ikea i förrgår, vi fick låna mina föräldrars bil, och min mamma passade Moa under tiden. Vi hann inte kolla på allt vi ville, men vi fick med oss en hel massa pryttlar hem. Igår skruvades det för fulla muggar. Vi köpte bland annat en Billybokhylla och en himla massa överhyllor. Vi hade redan två Billy och nu har vi en hel vägg helt täckt av hyllor. Vi har högt i tak så det är en ganska imponerande vägg. Har fortfarande inte riktigt bestämt mig för om hyllorna går för högt eller inte.
Till Moas rum köpte vi tre lampor i form av vita blommor med gröna sladdar. Egentligen ville vi ha lampor i form av moln att sätta på den himmelsblå fondväggen, men det verkar inte finnas. Men det blev väldigt fint med de här lamporna tycker jag och de ger ett väldigt mysigt sken.
Sen köpte vi en gardinstång och garndiner till Moas rum, men skruvarna tog slut så vi fick aldrig upp den. Måste köpa fler idag. Förutom en tur till stan är det lite städning här hemma som står på schemat. Skönt att det bara är tre dar kvar till helg!
Vi kom i alla fall iväg till Ikea i förrgår, vi fick låna mina föräldrars bil, och min mamma passade Moa under tiden. Vi hann inte kolla på allt vi ville, men vi fick med oss en hel massa pryttlar hem. Igår skruvades det för fulla muggar. Vi köpte bland annat en Billybokhylla och en himla massa överhyllor. Vi hade redan två Billy och nu har vi en hel vägg helt täckt av hyllor. Vi har högt i tak så det är en ganska imponerande vägg. Har fortfarande inte riktigt bestämt mig för om hyllorna går för högt eller inte.
Till Moas rum köpte vi tre lampor i form av vita blommor med gröna sladdar. Egentligen ville vi ha lampor i form av moln att sätta på den himmelsblå fondväggen, men det verkar inte finnas. Men det blev väldigt fint med de här lamporna tycker jag och de ger ett väldigt mysigt sken.
Sen köpte vi en gardinstång och garndiner till Moas rum, men skruvarna tog slut så vi fick aldrig upp den. Måste köpa fler idag. Förutom en tur till stan är det lite städning här hemma som står på schemat. Skönt att det bara är tre dar kvar till helg!
söndag 4 januari 2009
Julafton
Moas mormor lade majskrokar i Aladdinasken.
Det funkade! Moa var inte intresserad av chokladbitarna alls.Gott Nytt År!
Nu är vi hemma från landet. Ja vi kom redan i förrgår. Det är rätt skönt att vara hemma, det blir lite jobbigt med så mycket folk inpå en längre tid. Men det var trevligt, och Moa verkade ha roligt. Lite väl roligt kanske, för sista dagen vi var där var hon jättegnällig och troligen helt överstimulerad av alla människor som skulle skoja och busa med henne.
Makens faster hade med sig sin hund, en jättestor pudel. Den tyckte Moa var jätterolig och hon höll på och kröp fram till den och skulle peta på den hela tiden. När hunden tog ett skutt bakåt för att slippa bli tagen på tassarna kiknade Moa av skratt.
Svärföräldrarnas lantställe är inte direkt barnsäkrat, så man måste hela tiden hålla koll på Moa att hon inte river ned nått ömtåligt eller klättrar upp för trappan. Husets värmesystem bygger på varmluft som cirkulerar i huset och värmekällan sitter i hallen, så man kunde inte stänga till för att hindra Moa att komma åt trappan. Fördelen var att det fanns många som kunde hjälpa till att passa henne.
På nyårsafton hade vi även ett litet försenat julfirande med julklappsutdelning och vi fick ännu fler fina presenter, bla fick Moa ett aktivitetscenter (så himla roligt ord) med Nalle Puh, tofflor och mockasiner.
Igår var vi på Nationalmuseum och idag skulle vi åka till Ikea, men vi kom inte iväg för handbromsen hade frusit fast i bilen.
Makens faster hade med sig sin hund, en jättestor pudel. Den tyckte Moa var jätterolig och hon höll på och kröp fram till den och skulle peta på den hela tiden. När hunden tog ett skutt bakåt för att slippa bli tagen på tassarna kiknade Moa av skratt.
Svärföräldrarnas lantställe är inte direkt barnsäkrat, så man måste hela tiden hålla koll på Moa att hon inte river ned nått ömtåligt eller klättrar upp för trappan. Husets värmesystem bygger på varmluft som cirkulerar i huset och värmekällan sitter i hallen, så man kunde inte stänga till för att hindra Moa att komma åt trappan. Fördelen var att det fanns många som kunde hjälpa till att passa henne.
På nyårsafton hade vi även ett litet försenat julfirande med julklappsutdelning och vi fick ännu fler fina presenter, bla fick Moa ett aktivitetscenter (så himla roligt ord) med Nalle Puh, tofflor och mockasiner.
Igår var vi på Nationalmuseum och idag skulle vi åka till Ikea, men vi kom inte iväg för handbromsen hade frusit fast i bilen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)