Det jobbigaste hittills med att ha barn, förutom oron för att något hemskt ska hända det, tycker jag är att man måste vakna och mata det på nätterna. Men jag märker att något har hänt med min sömn. Jag har alltid haft jättesvårt att somna och kan ligga och vrida och vända mig i evigheter innan jag somnar. Jag har heller aldrig kunnat somna innan min man går och lägger sig. Eftersom jag är så lättväckt så kommer kroppen inte till ro då jag vet att jag ändå kommer att vakna när han går och lägger sig. Men nu, nu somnar jag så fort jag lägger huvudet på kudden, och jag vaknar definitivt inte när maken går och lägger sig. Och jag känner mig hyfsat utvilad på dagarna än så länge. Det är otroligt skönt! Jag har läst att det är amnningshormonerna som gör att man sover bättre. Jag vet inte om det är sant. Hoppas inte, eftersom jag är osäker på hur länge till jag kommer att kunna amma. I natt t.ex. så ammade jag Moa i över en timme och hon verkade glupa i sig, men sen var hon ändå fortfarande jättehungrig och ville ha massa ersättning. Jag börjar undra om det är vatten som kommer ut ur mig!
lördag 27 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
jag har hört att det finns något "sömnmedel" i bröstmjölk som gör att barnen somnar om lätt på natten när man ammar. det ska även gå över till kvinnan, att man ska somna lätt av att amma speciellt på natten. Men nu är det så att jag inte ammar, men somnar bra trots det! kanske sömnmedel i ersättningen...? kan dock ej somna innan sambon går å lägger sig...
Håller med dig om att somna lätt, jag gör också det och vaknar väldigt sällan när sambon kommer och lägger sig.
Vet hur det är med amning, jag tror att när man får barn så mycket för tidigt som du fick (och jag) så är det svårt med amningen. Killar är svagare och brukar inte pigga på sig förrän i v.37 eller 38 och Melvin kom i 34 så det tog ju mer än 2v innan jag kunde hålla honom mätt på min mjölk, sen rann den liksom aldrig till ordentligt. Ammade dock helt ungefär tills han var kanske 2.5-3 månader, sen fick han extra ersättning och nu kan jag inte amma längre (synd men jag vill inte må dåligt längre heller).
lindisen: skönt att du sover bra ändå! Jag hoppas att jag kommer att fortsätta sova bra även efter amning, det är såå skönt att kunna sova!
En Mölnbobos Liv: Ja, jag har förstått att det ofta är svårt med amningen för för tidigt födda. Skönt att veta att man inte är ensam. Jag hade bra med mjölk ett tag på sjukhuset, men sen blev det mindre och mindre. Men nu har jag accepterat att det är som det är. Jättebra att du kunde helamma så länge som du gjorde i alla fall!
Skicka en kommentar